Livsmedel då och nu

Intresset för mat i Sverige har varierat avsevärt genom tiderna. I nuläget överöses vi av matprogram på tv, kokböcker med upplagda teman och medvetenhet om att kost ska vara både nyttig och bra för själen. På samma gång har mat blivit ett nödvändigt ont, eftersom vi inte längre har tid att gå och handla de livsmedel som vi behöver för veckan, och resultatet har då blivit att vi handlar mat över nätet för att sedan få det hemkört mot en mindre slant. Mathem.se och nedsatta livsmedel hos mat.se med rabattkod, är bara ett fåtal exempel på hemsidor online som erbjuder mat och tjänster för att vår vardag ska bli enklare. För att göra det ännu mer modernt, spelar sociala medier en avgörande roll, tack vare Instagrams upplägg av maträtter och samtidigt får vi också lättare åtkomst till alla exotiska livsmedel med den globalisering som råder.

Men det har inte alltid sett ut såhär. Både sätten vi införskaffade maten på samt de livsmedel som fanns, skiljer sig nästan helt åt mot metoder och matvaror vi har idag. Följ med på vår matresa genom historien.

Salt, betor och rovor i gamla tider

Fram till 1800-talets slut, producerade man sina egna råvaror. Fisk, boskap och jakt på vilt utgjorde proteinkällorna medansresten kompletterades med rovor och betor från svenska gårdar. Frukt odlades i trädgårdar och på större gårdar på sommaren för att räcka under vintern och bär plockades. Dessa åts inte bara som de var, utan togs omhand och konserverades till sylter, mos och annat. Likadant var det med rovorna och grönsakerna. Man gjorde stuvningar och soppor som också utgjorde huvudfödan. Exotiska frukter som banan och mango kom långt senare, inte förrän i mitten och längre fram på 1900-talet.

Något man dock använde sig mycket av förr i tiden, var salt för att konservera fisk och kött och saltet var så viktigt att det till och med har skapat maträtter som vi har än idag. Potatisen som många kanske tror är ett gammalt livsmedel, är relativt ny på svenska matbord. Innan dess åt man kålrötter, bondbönor och ärter istället.

Sädesslag

Det var mycket vanligt att man åt gröt och välling i Sverige, eftersom sädesslagen var viktiga för svenska bönder. Kornmjöl var det vanligaste mjölet och på det kokade man gröt och välling som skiljer sig en aning åt från dagens havremust eller havregrynsgröt.

När influenserna kom

Även om de flesta hushåll var självförsörjande, så började det komma in inslag och influenser från andra länder redan på medeltiden, tack vare handelsmännen. Franska livsmedel blev intressanta på 1600-talet och när katolicismen påverkade Sverige, spelade fastan en större roll i val av livsmedel, såsom ägg eller torkad fisk. Soldaternas erövringar och kungliga resor ut i världen gjorde att de maträtter som anser vara typiskt svenska, faktiskt härstammar från någon helt annanstans.